Betyget blir 9 av 10 (enligt mig)
Skådespelare: Juno Temple, Eva, Green, Maria Valverde
Handling: Cracks är baserad på en bok med samma namn. Filmen utspelar sig på en internatskola för flickor i ett strikt England under 1930-talet. En grupp av flickorna är väldigt förtjusta i sin siminstruktör, Miss G, som till skillnad från de andra lärarna är vacker, humoristisk och världsvan.
Liksom de flesta system har även denna skola en tydlig rangordning bland eleverna och det är Di som har högst status. Hon är dessutom lite förälskad i sin många år äldre lärare Miss G. Allt verkar frid och fröjd tills Fiamma (en vacker, vältalig, spansk flicka) skickas till skolan. Hon blir snart, till Dis stora förtret, Miss G:s nya favoritflicka. Allt utvecklar sig snart till ett triangeldrama där Miss G blir besatt av Fiamma som inte har så mycket till övers för sin lärare. Tvärtom, hon äcklas av hennes beteende och Di står plötsligt ensam - fruktansvärt svartsjuk och hämndlysten!
Marielle: Det var en ren slump att jag befann mig på den här filmen under Göteborgs filmfestival tidigare i år. Handlingen lät varken spännande eller speciellt nyskapande och förväntningarna låg väl någonstans nere vid fotknölarna.
Men hör och häpna! Det här är det mest detaljrika 1930-drama jag sett. Redan innan förtexterna rullat färdigt hade förhoppningar fötts. Fotot var slående och förförde mig totalt! Skådespelarprestationerna är fantastiska och att de unga flickorna dessutom är söta, ofta nakna och dessutom med alla dessa lesbiska vibbar i den strikta 1930-talsmiljön innebär fler pluspoäng!
Filmen påminner mig även mycket om ett av mina favoritspel "Rule of Rose" (så fick jag det sagt också!). Det enda negativa är väl ibland tempot. Jag kan förstå att filmen vill ha ett långsamt tempo för att bygga upp stämningar, presentera alla karaktärer och så, men ibland blir det lite väl stillastående.
Men som helhetsbetyg älskade jag filmen! Jag var helt tagen när eftertexterna rullade och istället för att skynda vidare till nästa film (som jag planerat att se) så blev jag stillasittande på ett café i flera timmar med så många tankar i huvudet att jag inte ens hann dricka upp kaffet innan det blivit kallt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar